Syfte: Syftet med denna uppsats är att diskutera förhållandet som finns mellan artikeln i en tidning och dess löpsedel. Genom en Komparativ diskursanalys vill jag utröna om det som står på löpsedeln och i artikeln skapar samma eller liknande betydelser. Jag vill ta reda på om historien som löpsedeln initierar, fortsätter på samma sätt, utvecklas eller förändras i artikeln. Som följd för jag även en hypotetisk diskussion kring vilka tolkningar som den tilltänkta läsaren möjligen kan skapa genom att enbart läsa löpsedeln respektive om läsaren tar till sig hela artikeln. Teori: Intertextualitet, diskurs och diskursanalys  Metod: Studien baseras på kvalitativ metod i form av en Komparativ diskursanalys av sju löpsedlar och sju artiklar i vardera Aftonbladet och Expressen. 14 löpsedlar och 14 artiklar, totalt 28 texter. Slutsatser: I vissa fall skiljer det sig markant åt mellan innehållet på löpsedeln och innehållet i motsvarande artikel.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter gestaltat de tre kärnkraftolyckorna i Harrisburg 1979, Tjernobyl 1986 och Fukushima 2011. I undersökningen jämförs de båda tidningarna med varandra samt förändringen som skett mellan 1979 och 2011. Författaren söker också efter spår av kärnkraftens ideologiska sammanhang i texterna, som i denna studie kopplas till ekologismen.Studien utgår från en ideologisk teori. En ideologi är en samling idéer som tillsammans skapar en övertygelse. Anhängare till ideologin strävar efter att så många som möjligt ska dela denna övertygelse, så att den blir dominerande i samhället.

Vårt syfte med denna uppsats var att undersöka den fysiska arbetsmiljöns relation till arbetstillfredsställelse samt självrapporterad hälsa. Fysisk arbetsmiljö sammanställdes till följande tre variabler: estetik, symbolism och ergonomi. En webbenkät med 35 frågor skickades ut till 162 anställda som var utplacerade på olika kontor inom ett medelstort företag i Sverige. Pearson korrelationstest utfördes för att se om det fanns något samband mellan variablerna. Resultatet visade att det fanns signifikanta samband mellan arbetstillfredsställelse och både estetik och symbolism.

AbstractFörfattare: Stina Halvorsen, Hanna MårtenssonHandledare: Eva-Lotta FridTitel: Sveriges Television vs. Fox News, en jämförelse avnyhetsrapporteringen kring PakistankonfliktenÄmne: Medie- och kommunikationsvetenskapÅr: 2007Syfte: Syftet med uppsatsen är att blottlägga vilka skillnader och likhetersom finns i nyhetsrapporterandet mellan kanalerna gällande den specifikahändelsen i Pakistan.Metod: Vi använder ett kritiskt hermeneutiskt förhållningssätt och tillämparsedan kvalitativ metod i form av diskursanalys och bildanalys. Vi användeross även genomgående av nyhetsvärdering och nyhetsförmedling, då vifinner dessa begrepp högst relevanta för analysen.Slutsatser: Vi har upptäckt att informationen som förmedlas är den sammahos båda kanalerna, det är vinklingen på hur informationen förmedlas somskiljer sig åt. Tyngdpunkten i Fox News nyhetsinslag ligger på hur vidareUSA:s nationella säkerhet är hotad av konflikten, medan SVT istället läggerfokus på att förmedla hur situationen ser ut i Pakistan och vad konfliktenbetyder för landet. De likheter vi kan urskilja är först och främst val av bilder,det vill säga båda kanalerna använder samma bilder vid flera tillfällen, samtatt President Pervez Musharraf och Benazir Bhutto framställs på liknande sätti båda kanalernas inslag.Nyckelord: Komparativ studie, hermeneutik, diskursanalys, bildanalys, FoxNews, SVT, Pakistan, nyheter online, nyhetsinslag..

?Yrkeskvalitet Mellan Raderna? syftar till att kartlägga hur den svenska lärarkåren porträtteras i två stora dagstidningar, Sydsvenskan och DN. Analysen utförs i två steg genom en lättare innehållsanalys och en huvudanalys bestående av kritisk diskursanalys på makro- och mikrostrukturell nivå. Omgärdar gör också en komparativ ansats. De metodologiska vägvalen har sin grund i tre teorier; andra nivåns agenda-setting, sociologisk karaktärsteori och ideologikritik/kritisk diskursanalys. Jag drar slutsatsen att det finns en radikal skillnad i de båda dagstidningarnas porträttering av den svenska läraren.

I denna uppsats görs en komparativ analys av vissa av Lars Ahlins och James Kelmans estetiska utgångspunkter och berättarstrategier, så som de kommit till uttryck i författarnas estetiska utsagor och skönlitterära prosa. I den komparativa analysen används vissa narratologiska begrepp. Särskild uppmärksamhet ägnas författarnas hantering av berättarinstansen i prosan och synen på berättarsituationen..

Titel: Kriskommunikation och Maktrelationer. En retorisk analys och kritisk diskursanalys av pressmeddelanden Författare: Alexander Frost Utgivningsdatum: 2012-08-29 Handledare: Michael Krona, Fredrik Edin Examinator: Bo Reimer Utbildning: Medie- och Kommunikationsvetenskap Typ av dokument: C- uppsats Språk: Svenska Syfte: Att utifrån fyra olika företags kriskommunikation i form av pressmeddelanden analysera språkliga mönster och strategier sedda ur ett maktperspektiv. Teori: Diskurs och makt, Strategisk kommunikation, Hermeneutik Metod: Kritisk diskursanalys, Retorisk analys Nyckelord: Kriskommunikation, Pressmeddelande, Diskursanalys, Retorisk analys, Strategisk kommunikation, PR.

Analysmaterialet i denna uppsats består av en rad riksdagsdokument behandlandes den svenska riksdagens cannabisdiskurs. Detta analysmaterial som behandlas är under perioden 1990 till 2007. Vi har även studerat hur policydebatten har förts i ett historiskt perspektiv under perioden 1968 fram till mitten av 1990-talet.Frågor utifrån en Foucaultinspirerad diskursanalys behandlar en rad ämnen inom diskursen och vid närmare analys beskrivs den svenska riksdagsanalysen som synnerligen ensidig.Nyckelord: Foucault, cannabis, diskursanalys.

Syftet med denna studie är att genom kritisk diskursanalys analysera texter som innehåller negativ stereotypisering, stigmatisering, diskriminering och kategorisering i webbtidningen Avpixlat. Frågeställningarna som uppsatsen ämnar besvara är: Hurskildras personer med invandrarbakgrundoch minoritetsgrupper i Avpixlat?Hur skildras underordningen av "de andra"? Samt, hur stereotypiseras dessa grupper? Uppsatsens teoretiska utgångspunktär socialkonstruktivismen och empirin är baserad på 132 artiklar som har samlats in från Avpixlats webbtidningunder publiceringsperioden 1-30 April 2014. Analysen är baserad på Faircloughs Critical Discourse Analysis. Skildringen av personer med invandrarbakgrundoch minoritetsgrupper i tidningen är sammanfattningsvis negativ.

Syfte Att med hjalp av kritisk diskursanalys undersoka den politiska bloggenTeoriKritisk diskursanalysMetodKritisk diskursanalysResultatGenom vara analyser lyckas vi identifiera likheter och skillnader mellan EUkommissionaren Cecilia Malmstrom och komikern Magnus Betners bloggar. Ett liberalt forhallningssatt och ett gemensamt intresse i migrationsfragor ar vad de har gemensamt medan deras kommunikation i ovrigt skiljer sig pa alla plan. Analyserna visar hur politiska budskap kan kommuniceras pa olika satt..

Genom en Komparativ diskursanalys undersöks i uppsatsen hur media gestaltat två olika humanitära katastrofer. Analysen baseras på ett urval av ledarartiklar som skildrat de båda händelserna. Genom det diskursanalytiska angreppssättet förs mycket textnära resonemang om vad texterna uttrycker. Fokus ligger på hur de olika händelserna omtalas, på vilket sätt händelserna byggs upp och vad de gestaltar. Jämförelsen av två olika händelser är till för att tydligare kunna visa på olika sätt att gestalta händelser samt att studera vilka olika utfall de olika skildringarna kan få.

Specialarbete, 15 hpSvenska för blivande lärare, specialisering 2, LSV 410Ht 2011Handledare: Karin Helgesson.

Den här uppsatsen är en komparativ studie av Daniel Defoes Moll Flanders och Vladimir Nabokovs Lolita. Genusteoretiskt perspektiv har använts vid genomförandet av analysen..

Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle, där frågor kring genus och etnicitet ligger i fokus. Därigenom har problem uppmärksammats, så som diskriminering, utanförskap och segregation. Genom att kvinnors underordning och invandrares utanförskap framhävs, har politiska riktningar börjat diskutera olika lösningar. Positiv särbehandling är en form av åtgärdsprogram som ansvariga inom olika samhällsarenor kan ta hjälp av för att utjämna löner och inflytande mellan kvinnor och män, invandrare och svenskar. I denna rapport har jag gjort en Komparativ diskursanalys av vänsterpartiets respektive folkpartiets syn på positiv särbehandling som idé och metod.

Denna uppsats är en kvalitativ komparativ studie av autonomierna Åland och Färöarna. Frågeställningen för uppsatsen har varit att undersöka vilka likheter och skillnader det finns mellan Ålands och Färöarnas självstyrelser, för att se om Färöarnas typ av självstyrelse kan vara en förebild för Åland. De tre teoretiska dimensionerna i studien omfattar konstitutionen, lagstiftningen och beskattningen..